Skönhetssömen lyser med sin frånvaro

Man sover gärna (eller va fan, gärna och gärna...) dåligt som småbarnsförälder. Man har de små liven att skylla på och det känns lixom lite bra. Men de nätter, som inatt, när jag INTE kan skylla på enbart kidsen så blir jag lite bitter. Gick och la mig kl 20:00 igår för att jag skulle försöka komma ikapp med lite sömn. Kl 00:20 hade jag fortfarande inte somnat! Låg och vred och vände på mig, blundade men mina ögon försöker se allt som händer i den bild jag har i huvudet. Som om det är en film jag tittar på och jag vill inte missa en enda detalj. Vill och behöver veta hur filmen ska sluta.... Blir avbruten, måste gå på toa, när jag kommer tillbaka så har nån jävel spolat tillbaka filmen så jag måste börja om från början! Suck! Mellan 00:30 och 02:30 var lilleman väldigt orolig. Han fick in en och annan armbåge och häl upp i ansiktet! När han äntligen somnade vid 3 lyckades jag också knåpa in. Det sista jag tänker är "om jag somnar nu, så får jag sova 4 timmar iallafall". Ack, så fel man kan ha. 04:45 kom ledsen lilltjej in och behövde kramas. Skönhetssömnen lyser med sin frånvaro. Hur ska jag kunna hålla mig vaken när jag sitter hos frissan ikväll..... Gäsp!

Lata dagar....?

Hahaha!! Lata dagar? Vem försöker jag lura!? Nejdå, här knappas det på hej vilt.

Helgen var okej. Snön prydde marken så vi kunde vara ute och åka pulka mest hela helgen. Succé!

Dvärgar...

En glader är nöjd över att äntligen känna sig påklädd idag, äntligen fransar.
En butter muttrar över att det luktar väldigt mycket rök om kaminen ikväll.
En prosit känner förvånat efter, nejdå jag är inte på väg att bli sjuk. Bara en liten nysning i all välmening 😃
En blyger blir lite ställd och får tunghäfta när en felringning resulterar i samtal med pöjk en var förälskad i för 12 år sedan.
En toker har då inte bubblat upp under denna, ytterligare en, stressens dag.
En trötter och en kloker tackar för idag redan kl 20:37 och välkomnar skönhetssömnen!

Ett jobb

Det är ju bara ett jobb. Ändå lägger jag så mycket energi på det. På ett jobb. Ett jobb som jag i och för sig tycker är roligt, arbetskamrater som ger mig energi och glädje. Men (!) det är bara ett jobb. Då tänker man sig att det inte borde vara så svårt att lämna det just där, på jobbet, när man åker hem. Det är sällan jag lyckas. Idag lyckades jag. Jobbade förvisso 07-17:30 idag, men var ändå glad när jag kom hem. Pussade på mina älskade barn tills dom fnittrande sa att det fick räcka. Lilleman talade stort om att han minsann precis fått ny blöja, att han hade Nissen (leksakskatten) i handen och att han skulle få titta på Smurfarna till vällingen. Han har blivit så stor min lilla 1.5åring! Myste ner mig hos maken efter jag nattat kidsen och kände mig ganska harmonisk. Kanske inte som om jag varit på spa, men ändå... :-)

Bushus

Efter en utslagen dag igår togs här nya tag och vi åkte till Bushuset och lekte hela familjen. Barnen hade kalaskul och jag tyckte väl att det var ett helt okej ställe. Men nästa gång åker vi nog de extra kilometrarna bort till Kungälv och Barnens Lekstad. Det stället är svårslaget!

Tatuvering

Nu har jag varit ur sängen i två timmar (ja, klockan är 17). Haft huvudvärken från underjordens avgrund dunkades bakom ögonen hela dagen.
Efter en god middag täcks pappan av "tatuveringar" till toner av Ace of Base. Fint!

Lätt som en plätt

Det är stressigt på jobbet nu. Januari är den månad jag tycker absolut minst om. Då är det lite skönt att komma hem till min start 4-åriga dotter som förklarar ett och annat på ett enkelt sätt. "Men, såhär mamma..(förvirrar mamman med sina smartheter)...och då sa Moa att hennes mamma sa...(va? Har hon bytt ämne nu!? Hahaha)...sen gör man bara såhär. Lätt som en plätt."
Ähm, okej, tack älskling. Nu förstår jag precis!