Influensa

Min ambition har varit att komma igång med bloggandet igen. Inte bara för min egen skull, men också gör att det efterfrågats från lite olika håll, vilket är jättekul! Tack!

Det har varit en stressig tid det sista så stort som smått har kommit i skym undan känner jag. Vänner!! Ledsen att jag varit dålig på att göra av mig! Åsa!! Ledsen att du inte fått någon egen tid alls!! Men främst - Familjen!! Ledsen att jag varit så stressad, vresig, trött och oengagerad!!

Önskar jag kunde nystarta bloggandet med härligt frisk-som-en-nötstjärna-inlägg!! (Jo, jag vet att ordet här bör vara "nötkärna", men "stjärna" kändes mer strålande!) Meeeen, icke. Vi har blivit attackerade av influensan alla tre här hemma! Eller, som jag gärna kallar den: avkomma-från-avgrundens-jävligaste-skitinfluensa-dra-åt-södraste-helvete!

Hatten av till ensamstående föräldrar som klarar av att, utan assistans, ta hand om sitt sjukaste barn medan hen själv står öga-mot-öga med dödsångesten!! Ni är hjältar i min bok!

Orden "jag-vill-sova-mera-mamma" trodde jag aldrig skulle yppas från mitt kärleksbarns läppar. Men jag tror henne. Varje chans hon fick idag så la hon dig ner, oavsett underlag. Min skatt!! Och när man är inte ens fyllda 2 år och är så sjuk, ja, då fååår man lov att ha nappis hela dagen om man vill.

OBS! Misströsta ej go vänner. Jag har sikte satt på en ljusare tid! Kan bara bli bättre härifrån! :)