Dom bara stod där i gläntan och väntade på mig. Väntade på att jag skulle komma traskande med min korg, gula stövlar och skogsmullelunket. Väntade på leendet som dom visste skulle sprida sig över mitt ansikte när jag såg dom. Väntade på att jag varsamt skulle plocka upp dom och ta med dom hem. Dom flockades och väntade och jag kunde ju inte göra någon besviken, så dom fick följa med hem allihop!! Alla goda små trattkantareller!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar